Idag, för exakt tre år sen var den värsta dagen jag nånsin varit med om i mitt liv.
Bara tanken på hur man kände och hur man mådde gör att man får ont i magen.
Trots det har gått tre år, så undviker man att tänka på vad som hänt, alla minnen man har med er och hur mycket man saknar er.. För det gör verkligen ont.
Tre år har gått, fortfarande helt ofattbart.
Om man hade en önskan här i livet, så skulle det vara att ni skulle komma tillbaka.
Oavsett vad som har hänt de senaste året, så betyder det här lika mycket för mig som det gjorde dagarna, veckorna, året efter det hade hänt. Minnena jag har med er, i synnerhet Tomas kommer jag aldrig att glömma, och de kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta.
Jag saknar er!
Vila i Frid
Tomas Wikström & Josefin Olofsson
12 Augusti 2006
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar